Glad sommar

Skrivet av Sussi den 22 juni 2010

Av olika anledningar har det inte blivit så mycket skrivet här på hemsidan och vi ska försöka bättra oss. Nu tar vi oss ett litet sommaruppehåll och kommer tillbaks i augusti med ny inspiration och massor med energi.

Önskar alla en riktigt fin sommar :)

foto: Sussi Johansson

foto: Sussi Johansson

Owe Ronström kåserade vid årsmötet

Skrivet av Arne den 09 april 2010

Från årsmötet torsdagen den 25 mars på Korsbygården i Lärbro.

Före ordinarie årsmötesförhandlingar höll Owe Ronström, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland, ett intressant, fängslande och lättsamt anförande. Han talade om ö-bors mentalitet och särprägel och belyste hur kulturens bevarande på olika sätt kan påverka utvecklingen. En paradox är att det unika som söks på ön till del försvinner med ökad exploatering och befolkning. Var går gränsen? Kan attraktionskraften i det unika bevaras samtidigt som befolkningstillväxten ökar? Är det till ö-bornas fördel att förstärka de ”schabloner” som finns om oss och som vi dessutom i många delar själva förstärker mer eller mindre medvetet. Samtidigt som gotlänningarna uppfattas som äkta, ”egna” och att de lever ett långsammare och naturligare liv är de bevisligen intresserade och tidigt med när det gäller att pröva på ny teknik och nya lösningar. Owes presentation ledde till många frågor och intressanta diskussioner innan det var dags för en fikapaus. Vi välkomnar Owe om tre år då han slutför sitt nu påbörjade forskningsobjekt om Gotland, Åland och Ösel. Där skall likheter och skillnader i förväntningar och konsekvenser vad gäller befolkning, utveckling, livsvillkor med mera belysas.

Efter fikapausen vidtog årsmötesförhandlingarna som leddes av Berra Sandström. Ur verksamhetsberättelsen kan nämnas att UNG nu tagit fram en ny logga, se www.norragotland.se , att namnet Nordret inte officiellt godkänts men ändå lever vidare, att utvecklingen och etableringen av företag ökar, att verksamheten kring Film på Gotland säkrats under tre år och att det pågående projektet ”Dolda fyndigheter på Norr” snart skall slutredovisas. Projektet omfattar förutom projektutbildning inventering av sevärdheter och intressanta objekt, cykelleder, hamnar- och båtplatser, förädling av kalksten samt koordinering och presentation på en hemsida.

Efter presentation av bokslut beviljandes styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. 

Valen utföll så att Arne Eklund omvaldes som ordförande ytterligare ett år liksom ledamöterna Olof Berglund, Leif Ortman och Berndt Pettersson som valdes på två år. Marita Åkerblom nyvaldes som ledamot efter Kristina Westvall som avsagt sig eftersom hon flyttat till fastlandet. Kvarstår i styrelsen ytterligare ett år gör Susanne Johansson och Katarina Skoglind. Som revisorer omvaldes Bertil Smitterberg och Valter Möllerström medan valberedningen, Lars Ljung, Åsa Stenström och Annelie Söderström, omvaldes på ytterligare ett år.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för verksamhetsåret 2010 omfattar förutom slutrapporter från pågående projekt också en ambition att fortsatt verkställa framtagna projektunderlag. UNG är också delansvarig för genomförandet av Cykelturistveckan 2010 (CTV) som skall genomföras på norra Gotland vecka 33, d v s veckan efter medeltidsveckan. Härutöver skall UNG aktivt delta i ”debatten” och samla till möten kring aktuella händelser som berör utvecklingen.

Medlemsavgiften fastställdes för nästa verksamhetsår till oförändrat 100kr för enskild person och 150kr för företag, familj och förening, som kan betalas in på bankgiro 5036-9123.

Vi bjuder in till Årsmöte

Skrivet av Sussi den 15 mars 2010

Torsdag den 25 mars kl. 18:30 i Korsbygården, Lärbro.

Som en extra krydda inleder vi årsmötet med en temapresentation kring frågan:
”Är bevarande av kulturen förenligt med utveckling?”  Professorn i etnologi vid Högskolan på Gotland, Owe Ronström, belyser ämnet och gör en betraktelse av ö-bors mentalitet. Efter anförandet ges möjlighet till frågor och diskussion.

Därefter bjuder vi på fika och fortsätter sedan med årsmötesförhandlingarna.

Politikermöte med erfarenheter från Herrljunga

Skrivet av Arne den 03 mars 2010

Herrljunga korades i hård konkurrens år 2009 till årets landsbygdskommun.  

Utveckling Norra Gotland (UNG) var med vid det politikermöte som arrangerades av Bunge Sockenförening, projekt Träffpunkten, i Fårösund onsdagen den 24 februari.

Kommunstyrelsens i Herrljunga ordförande förmedlade vår kontakt med kommunutvecklare, Elin Liljebäck Nilsson, och hon kom hit för att dela med sig och delge oss deras goda exempel på framgångsfaktorer för kommunens utveckling.

Samtliga i Gotlands kommunfullmäktige representerade politiska partier var inbjudna att med vardera två representanter delta i en dialog om Gotlands landsbygds utveckling. Vi får vara nöjda med deras representation. Kommunstyrelsens ordförande: Eva Nypelius, kommunalrådet Lena Celion, oppositionsrådet Åke Svensson, före detta kommunalrådet Brittis Benzler med flera.

Några av Herrljunga kommuns honnörsord och framgångsfaktorer är kommunens tillgänglighet och den nära etablerade lokala dialogen. Ett samarbete mellan kommunen, föreningslivet och de lokala företagarna (offentlig-ideell-närinsliv) anses också som en väsentlig del i deras framgång.

Efter Elin Liljebäck Nilssons inledning fick varje parti i smågrupper tillsammans med några lokala representanter diskutera ”sitt” partis syn på anförandet och på de i förhand till partierna utsända frågorna. Därefter fick varje parti presentera sina idéer och på vilket sätt man tänker lansera dem inför det kommande valet.

Efter ett i behaglig ton genomfört möte där såväl våra politiker som lokala deltagare fått med sig nya influenser om hur samarbetet och inflytandet med landsbygden kan vara nyckeln och det tillskott som gör att vi har möjlighet att nå Vision 2025 med 65000invånare. Tillsammans ser vi att möjligheten finns. Om vi inte samarbetar är möjligheterna obefintliga. Det viktigaste från mötet är att om Gotland vill ha framgång måste det ske i en positiv, gemensam och glad anda med samarbete och ömsesidig förståelse mellan det offentliga (våra politiker och tjänstemän), den ideella sektorn (föreningar och sockenutvecklingsgrupper) samt näringen (våra företagare).

Norra Gotland – sevärt även vintertid

Skrivet av Clary den 03 februari 2010

Bodar vid Länna

Många sevärdheter ligger dolda under ett djupt snötäcke just nu, men framöver kommer förhoppningsvis den här tiden på året att vara lämplig för planering av sommarutflykterna.

Slite är ett intressant utflyktsmål även vintertid, Nordstreams gasledningsprojekt sysselsätter många och kustremsan är idealisk att vandra längs med dessa vackra vinterdagar. Bilden visar bodar vid Lännahamnen.

Clary Winberg

Politisk debatt om landsbygdsutveckling

Skrivet av Arne den 28 januari 2010

Gotlands politiska partier är inbjudna till en dialog om Gotlands landsbygds utveckling. Mötet hålls på Träffpunkten i Fårösund onsdagen den 24 februari kl 18.00. Kommunutvecklare Elin Liljebäck Nilsson, Herrljunga, håller inledningsanförande.

Utveckling Norra Gotland (UNG) deltar och Bunge Sockenförening med projektet Träffpunkten i Fårösund är arrangör.  Fårö- och Fårösunds Företagareförening (FFFF), Röda Korset (Norra kretsen), Bunge Församling, Fårösunds Idrottsklubb (FGoIK), Fårösunds Sportfiskeklubb och Bungemuséet deltar.

Idén föddes när Riksorganisationen Hela Sverige skall leva, utsåg Herrljunga kommun till ”Årets landsbygdskommun i Sverige år 2009”. Herrljunga är en utpräglad landsbygdskommun i Västergötland där majoriteten av invånarna bor på ”ren landsbygd” liksom omkring 60 % av Gotlands befolkning.

Efter samråd med KS ordförande i Herrljunga, Kurt Hårsmar, har kontakt med kommunutvecklare, Elin Liljebäck Nilsson etablerats och hon kommer hit för att dela med sig och delge oss deras goda exempel på framgångsfaktorer för kommunens utveckling.

Några av Herrljunga kommuns honnörsord och framgångsfaktorer är kommunens tillgänglighet och den nära etablerade lokala dialogen. Ett samarbete mellan kommunen, föreningslivet och de lokala företagarna (offentlig-idéell-närinsliv) anses också som en väsentlig del i deras framgång.

Efter Elin Liljebäck Nilssons inledning skall varje parti presentera sina idéer, hur de avses förverkligas och på vilket sätt man tänker lansera dem inför det kommande valet.

Mötet är inte tänkt att vara offentligt, men gotlandspressen kommer att bjudas in.

Varje grupp skall från Elin Liljebäck Nilssons anförande diskutera ett viktigt område som kan vara bärande för vår utveckling. Dessutom kommer varje parti i god tid inför mötet att få ett antal frågor.

Vi förväntar oss naturligtvis en spännande och utvecklande diskussion med representation från samtliga partier.

Hamn- och båtledsprojektet redovisar

Skrivet av Bertil den 27 januari 2010

HAMN- OCH BÅTLEDSPROJEKT

REDOVISNING FÖRSTUDIE

Projektgrupp: Dick Hansson, Lars Ljung, Stefan Lundgren, Berra Sandström, Åsa Stenström, Gunnar Svensson, Kent Svensson, Leif Söderström och Bertil Smitterberg (projektledare).

Sammanträden: 11 stycken 090210-100119

Det finns 35 hamnar på norra Gotland. De är av varierande storlek och standard. Några är fullt funktionella gästhamnar, andra är vackra utflyktsmål att besöka under dagtid.

Bakgrunden till Hamn- och båtledsprojektet finns i tankar om att man borde kunna marknadsföra hamnarna på norra Gotland bättre. Hamnar är naturliga mötesplatser och det vore spännande om vi kunde bidra till en utveckling där vi kan förstärka den funktionen. Det skulle sannolikt gagna både gästbåtar, besökare som kommer landvägen, husbilscampare och dessutom kringboende och deras olika verksamheter.

Detta har vi gjort:

  • Vi valde ut fyra prototyphamnar: Lickershamn, Bläse, Fårösunds Marina och Valleviken.
  • Vi har inventerat dessa hamnar för att se vad de kan erbjuda och vilken standard de håller.

Tanken var att välja prototyphamnar med olika egenskaper och lägen för att ha något att börja med. Utifrån dessa försöker vi hitta modeller att jobba efter. Dessa modeller ska sedan kunna användas också på övriga hamnar.

Vi tänker oss att Nordrets hamnar i fullt utbyggt skick omfattar nästan alla 35 hamnar, men att några hamnar alltid kommer att vara finansiella dragare med bättre ekonomiska förutsättningar, till skillnad från mindre lönsamma hamnar som ibland bara är av typen ”vacker vik” och inte genererar en enda intäkt, men som ändå är med och höjer värdet på totalupplevelsen av Nordrets hamnar. Lyckas vi höja hamnarnas värde som mötesplats även för folk på land, så ökar vi också möjligheterna för den som vill driva verksamhet där.

Utifrån våra besök i hamnarna har vi diskuterat vilka insatser som behöver göras och vi har kommit fram till följande:

  • Ta fram ett kategoriseringssystem som visar nivån på standard och utbud i hamnarna, både med tanke på gästbåtar och husbilar. Vi har delat in hamnarna i 5 grupper, som vi redovisar längre fram.
  • Informationsbroschyr som på ett trevligt och kortfattat sätt ger besökarna en bra överblick av Nordrets hamnar.
  • Informationsinsats för att sprida information externt, i vilken hemsida på internet är en självklar del.
  • Informationsinsats lokalt där man förstärker hamnens funktion som mötesplats, genom att göra en modell till ”informationskur”, som både kan rymma information om lokala sevärdheter, cykelleder, ”kalkhistoria” och dessutom information om vad som händer på orten.
  • En förutsättning för att Nordrets hamnar ska kunna utvecklas som en gemensam satsning är att det utvecklas affärsmodeller som gör att satsningen kan finansieras även efter projekttiden.

De fem kategorierna av hamnar ser ut på följande sätt:

  1. Gästhamnar: de hamnar som i dag är gästhamnar: Lickershamn, Kappelshamn, Bläse, Fårösund 1,2,3; Lauterhorn, Valleviken och Slite 1.
  2. Hamnar som man utan problem kan lägga till vid, men som ej är gästhamnar idag: Fjaugen, Kyllaj, Smöjen, S:t Olofsholm, Slite 2 och Botvaldevik.
  3. Hamnar där man endast kan lägga till med mindre båtar: Hallshuk, Ahr, Ekeviken 2, Bungeör, Bungenäs, Lergrav, Furillen, Lörgeudd och, Enholmen.
  4. Hamnar som är utflyktsmål från landsidan: Ihreviken, Lauters, Tälleviken, Ekeviken 1, Husbodar, Hide och Barläst.
  5. Hamnar där man inte kan lägga till, men som är av historiskt intresse: Storugns, Klintsbrovik och Lansa.

Mallar till tre stycken trycksaker:

  1. En folder över alla hamnar.
  2. En broschyr av sammanfattningstyp.
  3. Ett informationsblad över en hamn.

Alla tre bifogas inklusive en offert.

Information på plats:

Vi har skissat på hur en informationsbod skulle kunna se ut och vilka funktioner som bör finnas i den. En sådan bod skulle kunna finnas i de större hamnarna. I de mindre hamnarna kan det räcka med en anslagstavla.

Pris för en bod cirka 10 000 kr. Skiss på informationsbod bifogas.

Information via internet:

Via en hemsida på internet räknar vi med att våra kunder, båtturisterna, kommer att möta informationen i ett inledningsskede.
En modell till en startsida, en webbsajts första sida finns med som bilaga.
I de större hamnarna är det också en god service om det finns trådlöst internet.

Samverkan med de andra delprojekten:

Vi har under projekttiden haft kontakter med de andra delprojekten och det finns goda möjligheter till samverkan. Våra båtgäster kommer att stanna fler nätter om det finns ett bra utbud av kultur, förströelse och motion. Via cykelleder till sevärdheter och fina stränder kommer gästerna att bli än mer nöjda än om det bara finns god service i hamnen.

Nytt år, nya tag

Skrivet av Sussi den 22 januari 2010

Igår kväll hade vi årets första styrelsemöte, det diskuterades och informerades bland annat om:

- Cykelturistveckan 2010 (mer information kommer om den inom kort)
- Hamnen i Kappelshamn
- En inbjudan till dialog om Gotlands Landsbygdsutveckling
- Planering inför UNG´s Årsmöte
- Inköp av tröjor med vår logga på
- Projektet Dolda fyndigheter på norr

Det var ett riktigt trevligt möte fullt med positiv energi och trots att det fanns en hel del på dagordningen flöt timmarna undan, snabbt och lätt.

Vi ses i Januari…

Skrivet av Sussi den 21 december 2009

God Jul & Gott Nytt År

Fast förbindelse Fårösund – Fårö?

Skrivet av Arne den 01 november 2009

För några veckor sedan hölls ett informationsmöte om bro eller färja Fårösund-Fårö. Nej, någon ny information gavs inte. Vägverket kom inte för de ”äger för tillfället inte frågan”, vilket f.ö. ingen annan då heller gjorde. Lite diskussion blev det, men de faktiska svaren uteblev, många tyckte och påstod och moderatorn strävade efter majoritet för brobygge.
Skall det till en ny utredning måste huvudalternativen vara färja eller fast förbindelse. Inom alternativet fast förbindelse skall sedan bro respektive tunnel utredas.
Kommunstyrelsens ordförande talar nu om en förstudie av broalternativet. Vi vill vidga vyerna och ta med tunnelalternativet i denna förstudie!
I Stockholm planeras nu projektet ”Förbifart Stockholm”. Totalt 21 km varav hela 17 km föreslås gå i tunnel. Av Vägverkets hemsida framgår att kostnaderna för en bro eller tunnel ”är i stort sett lika”. 
Länk: www.vv.se/vagarna/Stockholms-lan/Forbifart-Stockholm/Fragor-och-svar/Tunnel-under-Lambarfjarden/
Bunge Sockenförening, Utveckling Norra Gotland (UNG) och Fårö- o Fårösunds Företagareförening har nu tillsammans skrivit till KS ordf. och föreslagit att en förstudie om fast förbindelse skall omfatta båda alternativen bro och tunnel.
UNG tar i dag inte ställning för eller emot något alternativ. Däremot är det väsentligt att en ny utredning oförutsättningslöst lyfter och beaktar alla aktuella alternativ.
Debattera gärna! Färja, bro, tunnel eller finns det fler alternativ? Var och hur skall i så fall en fast förbindelse sträckas?